Tänkte berätta lite om hur jag upplevde att kommunikationen fungerade i Japan, allt från vägskyltar till att fråga en vänlig invånare om vägen.

1. Skyltar.
I Japan är det superlätt att gå vilse! Allt är så otroligt stort och det är mycket folk över allt så det gäller att hålla tungan rätt i munnen för att inte tappa bort sig. Japaner är verkligen experter på skyltar, gå hit, gå dit, gå under, gå över. jag har aldrig varit i en stad som är så tydliga på sätta upp skylter som vägvisning. Jag kan tänka mig att i en sådan storstad med så mycket människor så måste man vara extra tydlig så att folk kan ta sig fram. Man behöver inte känna sig som en Alien när man står med kartan och funderar på var man ska gå för Japanerna gör exakt samma sak! Alla skyltar är på Japanska och i Tokyo finns det även skyltar med de latinska alfabetet. Många skyltar i just tunnelbanan är märka med olika färger så du lätt vet att du exempel ska följa skyltarna de "lila" symbolerna. Utanför Tokyo upplevde jag att det var mest Japanska skyltar, men det gick ändå bra att förstå pga skylt form etc.

 

 

2. Menyer och Mat.
Att beställa mat i Japan är inte svårt men ibland blir kommunikation inte som man tänkt sig. Håller man sig till de centrala delen i Tokyo finns det oftast någon i personalen som är lite bättre på Engelska. Även om inte vågar prata själva så förstår de vad du säger, sen är det bara att peka på vad du vill beställa. På många "snabbmats kedjor" finns det bilder i menyerna på hur maten ser ut och då är det bara att peka och säga hur många du vill beställa. Många restauranger har även gjort plast modeller av sin mat som de satt i sitt skyltfönster precis vid ingången så man ser hur maten ser ut, hur den är upplagd och vad som är i. För turister är det super bra och gör att beställningen blir mycket lättare.
Alla menyer är på Japanska, har man tur finns det en översättning på engelska och en del ställen har både och!

 

Märkte att jag hade en fördel då jag har lärt mig att räkna på Japanska och kunde då lätt peka på den maten jag skulle ha och sedan berätta att hur många jag ville ha. Förståd att detta var något som skulle underlätta för oss redan första dagen. Så lär er de! Genom att vi var 3 st som reste tillsammans så blev det att man beställde, 1, 2 eller 3 st ! Vilket är super lätt att lära sig och jag anser att det är nödvändigt. In på Google och lär er utala:
"ICHI, NI, SAN" (ett, två, tre)

 

Att gå fram till en Japan och fråga om vägen var inte det smartaste draget vi gjorde. Då många inte är så bra på engelska blev kommunicationen ganska svår och då de är otroligt vänliga så vill de hjälpa till iallafall fast man inte fatta någonting av vad de säger att man ska och inte ska gå. Hade man en karta i handen kunde man peka på vart man skulle och med charader visa vart man skulle gå, höger, höger, vänster! Men då hade man ingenaning om när man skulle svänga! Hur många meter/kvarter?! Det bästa var att vänta tills någon kom fram till dig för då kunde du vara säker på att den personen kunde någolunda Engelska. Eftersom Japaner är ett väldigt vänligt folk behöver du inte stå länge med kartan i handen och se förvirrad ut, utan att någon kommer snabbt till din undsättning och frågar: då y nåd hälp! Åh... jag älskar Japaner!